Ex’s…or “I really need someone who can put me in my place

So, my ex got married. It kinda hurts, but only because I’m still single and have been ever since we broke up. I know it’s not a competition, it’s more finding a person suited for you and who follows God, but I really would have liked being first.

We were great together, except for the fact he wasn’t a christian. Kind of a big deal, but at that time I wasn’t smart enough. Also, he was not strong enough for me. Not in the physical sense but mentally. He avoided so many argumentations. My roommate at that time told me, after we broke up, that he had confided some in her and had told her that it was easier to let me have my way with things rather than to question me. So I realized that I need a mentally strong man who will question me and tell me when I have gone too far. But this is just a wish. Sadly I can not be too picky as good christian men doesn’t grow on trees these days. But I have learnt one lesson. He needs to be an active follower of Christ. Otherwise I’d rather be single!

How I want my heart…

Har sett på en predikoserie på NP igen. Handlade eg om kärlek, sex och dating men man kan ju applicera det på vardagliga situationer och relationer också. Utgår ifrån 1 kor 13, om hur kärleken är. Utdrag från Svenska Folkbibeln, 1 kor 13:4-7:

4 Kärleken är tålig och mild,
kärleken avundas inte,
den skryter inte, 
den är inte uppblåst,
5 den uppför sig inte illa, 
den söker inte sitt,
den brusar inte upp, 
den tillräknar inte det onda.
6 Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen.
7 Den fördrar allting, 
den tror allting,
den hoppas allting, 
den uthärdar allting.

Det är ofta som jag ser nya betydelser i gamla låtar nuförtiden när jag ser på predikningar etc. Ett ex är Heartbeat of Heaven av Steven Curtis Chapman. Tänkte inte alls på att den utgick ifrån just 1 kor. Men nu ser jag det klart och tydligt:

Loving, joyful, peaceful, patient
Kind and good and full of faith
Self-controlled and gentle
The heart of heaven beats this way.

I know at times this heart of mine beats only for itself
Full of thoughts and dreams, plans and problem
But this hear beating here in me belongs to someone else
He bought it with His life to show His love 

This is my prayer, Lord, today
Let this heart beat away
Heartbeat of heaven, I want you to be my own,
Heartbeat of heaven, I want my life show
The kind of love that comes and goes with the heartbeat of heaven
— Steven Curtis Chapman

northpoint.org

Har precis sett färdigt en serie av 4 predikningar på NorthPoint. Har vetat om denna sida ganska länge, men det är först nu som jag verkligen satt mig ner och tittat igenom vad de har. Andy Stanley är verkligen underbar att lyssna på. Han har humor, fångar verkligen mig som lyssnare och är jättetydlig. Jag har en dålig ovana att fastna framför min dator med serier och filmer och annat strunt, men ikväll kan jag nog känna mig lite stolt! Inte en enda serie sen jag kom hem. Tror att min vän som jag lunchade med idag inspirerade mig lite också. Vi kom in i en diskussion om att hjälpa/ta hand om människor; att av glädje älska människor kontra att av ansvar hjälpa människor. Det är så lätt att i en diskussion säga att bön är svaret. “Be Gud om hjälp, be för att få glädje, be för att få energi, be för att se en förändring i ditt och andra människors liv.” Det är så lätt att säga, det är svårare att göra.

ska sova nu…men i morgon blir det till att lyssna på Louie Giglio…Synd att det är på mp3 och inte en video. Bara hoppas att min längtan att lyssna på dessa predikningar inte dör under natten.

God our Father, once again I bow my head to pray.
You are my Father and my friend
and You hear every word I say.
A prayer for forgiveness,
a desperate cry for help
or praise flowing from a thankful heart.
Like each time before
I come knowing You’re still listening.

Angående “Huset fullt av hundar”-programmet och VictoriaMilan

Det har tydligen varit ett himla hallå om programmet Huset fullt av hundar. Jag såg på Debattsvtplay.se som handlade just om dessa två ämnen och ville skriva av mig lite.

Jag har sett de fyra första avsnitten nu och det är ett mysigt familjeprogram på bästa sändningstid. Jag hade kanske som vissa kritiker velat se en större dialog med familjerna i programmet. Att man hade fått följa samtalen innan och följa upp familjen efter de fått den hund som passar just dem. Nu blir det “bara” en mysig familjeserie och inte så mycket information som programskaparna tror sig vara med.

Detta är citat från chatten med ansvariga för programidén.

Lena Löfqvist: Hur lång tid får familjen för att välja hund? Är någon “expert” med och rådgör? Vad händer om familjen tröttnar, finns det något uppfölningsansvar liknande ett återköpsavtal som används av seriösa uppfödare? MVH Lena Löfqvist

Peter Nyrén: Familjen är i kontakt med produktionen en lång tid innan inspelning och får då svara på frågor om hur och varför de vill skaffa hund. Inför och under insplening så får familjen råd bakom och framför kameran av våra hundcoacher om vilken av hundarna som passar dem bäst. Vi håller sedan kontakt med familjen under produktionen för att se att allt går bra. Vi fick mejl från den första familjen häromdagen som var jätteglada för sin nya familjemedlem.

Maandazis: Vad händer med hunden som familjen valt, om dom efter att kameran är borta och de får problem i vardagen? Finns ni kvar hela hundens liv som backup eller kommer den ev upp på blocket igen??

Peter Nyrén: Nej, vi följer inte med hela hundens liv som back-up. Vi ser dock till att familjerna är seriösa och stabila, och väljer dem noga. De kollas mer än många andra som vill skaffa hund.

Jag tycker själv om programmet, det är roligt att se att en hund får ett hem och med denna informationen i chatten blev jag glad. De skriver också tydligt på programmets hemsida att hundarna inte är de “typiska” omplaceringshundar som varit med om några traumatiska upplevelser utan de kanske blivit kvar hos uppfödare pga ingen köpare eller pga att uppfödaren inte kan avla på dem som förväntat, t ex pga sneda tänder etc.

Tyvärr är det troligtvis bara vi med hundvett som förstår att så här funkar det inte i verkligheten. Man får inte hem en massa hundar på prov bara så där som det ser ut i serien utan ofta är det familjen som besöker hundens hem först. Sådan information hade varit jätteviktig att få fram som man förstår av de samtal som vissa av omplaceringsföreningarna nu fått.
Det som debatten däremot handlade mest om är att hundarna inte verkar må bra, vilket med den informationen jag har sett gett mig uppfattningen om att hundarna har det mycket bra.

Andra halvan av programmet handlade ju då om sajten VictoriaMilan som riktar sig till folk som vill vara otrogna. Jag tycker sajten är…ja, jag saknar ord just nu, jag tycker inte om den! Som en vän uttryckte sig, “min heliga vrede väcktes”. Att man ska tjäna pengar på att andra folk blir lidande!! För det handlar ju inte bara om personen som är otrogen. Det handlar om hela hans/hennes familj; barnen, frun/mannen. Jag tycker det är respektlöst att vara otrogen, framförallt av partnern. När de tar av sig ringen och går ut på krogen för att ragga, då är det helt den gifte mannens/kvinnans ansvar gentemot sin familj för troligtvis vet ju inte den de är otrogna med om det. Här på denna sajt är alla ansvariga! Du vet att mannen/kvinnan du är med är otrogen, du hjälper denne att svika sin familj. Det bästa i programmet är ju ändå att VD:n för sidan, Sigurd Vedal, är med i via telefon och säger själv att han inte vill att sin fru skulle vara med på en sådan här sida. Den ende som säger något vettigt är ju Ebba Busch, KD och Eva Sanner, terapeut och författare. Meral Tasbas, bloggare, uttrycker sig totalt omoget och barnsligt. hon går på ett resonemang som jag inte förstår alls; de flesta är det och kommer vara det, så är det bara, man kan inte göra något åt det. Var hade vi varit idag om vi tänkt så om tex jämställdhet eller kvinnomisshandel i mansdominerade religioner? Nä, alla män har höga poster och kommer fortsätta att få det, det är inget vi kan göra något åt. Nä, männen kommer fortsätta att slå kvinnorna, finns inget vi kan göra. Ännu en debatt som jag har hört resonemanget i är abort-frågan vid tonårsgraviditeter. Nä, ungdomar kommer fortsätta ha sex så det finns inget vi kan göra. Låt dom få 100 kondomer istället så de i alla fall inte får könssjukdomar.

Ulf Sundkvist, pingstpastorn är lite för självklar att ha med i debatten, man vet var han står och det är så lätt att kasta skit på de kristna värderingarna idag. Louis Herrey (ja, den Herrey) hade inte så mycket att tillföra och vad Per-Robin Gustafsson, ståuppkomiker, har där att göra förstår jag inte alls. I stort kändes hela debatten ganska lam mot vilket liv det blev under hunddebatten. Det reagerar jag starkare över än vad som sades i debatterna. Hur i hela friden kom vi till det stället där hundars/djurs väl och ve är mer viktigt än en människas? *medvetet hårt uttryckt*