Gud vad jag saknar Sverige!! But, oh, how I will miss Hillsong!!!!!!!

Läser nyheter om att britter som röstade “lämna” inte trodde deras röst räknades. Att det ändå var så stor majoritet för att stanna så det troligtvis inte spelade någon roll…
Efter att ha sett vad som hände idag så ångrar de sig. #smart!
 
Det jag hade velat se i debatten före The Referendum är fler analyser och inte emotionella utspel (immigranter tar våra jobb! NHS kommer få 350 miljoner pund i veckan om vi lämnar).
 
Britterna har röstat, nu får vi se hur parlamentet gör…Om de lämnar in ansökan att lämna eller ej. Ska även bli intressant att se hur Skottland gör…
 
Funderar på hur troligt ett #Swexit är…jag hoppas att vi är klokare än britterna, men ibland undrar jag när jag läser vissa svenskars inlägg där de frågar hur livet blir nästa månad i UK…
 
Det kommer troligtvis ta minst 2 år innan UK lämnar EU. De behöver förhandla om avtal osv och det kommer ta tid! Fram till dess är de fortfarande medlemmar i EU och livet som utlandssvensk i UK är inte över än.
Folk har flyttat till andra länder utanför EU förr, världen går inte under!
Hmm. Politisk rant över…
Fattar inte att sommaren är här eftersom jag inte fått någon vanlig svensk vår. Har även haft den segaste och tråkigaste midsommarafton på länge eftersom jag inte känner så många svenskar här i mina trakter. Hyde Park imorgon är ett alternativ, men hur kul är det att åka dit helt själv?!! Ser fram emot att åka hem nästa vecka. 3 veckors semester!! Hönökonferensen, Strandgården och föräldrarna kommer besökas.
Ett råd till alla andra, flytta inte utomlands själv! Om du gör det, bosätt dig i närheten av andra från ditt land! Se även till att staden du bor i är roligare än Chatham.
Hillsong Kent har varit mitt andliga hem i 9 månader och jag kommer sakna denna kyrka med all sin värme och kärlek! Nu vet jag hur det är att vara engagerad och helt investerad i en enda församling där jag trivs väldigt bra och även känner Guds närvaro på ett helt annat sätt än i mina tidigare församlingar. Önskar det fanns en officiell Hillsongförsamling i Göteborg. Det jag märkt under detta året är att jag hellre lyssnar på Guds ord på engelska. Det talar till mig på ett helt annat sätt. Det predikas även på ett helt annat sätt, helt andra ämnen och hur man lägger fram och presenterar Gud är också helt olika.
Besökte Smyrna International när jag var hemma sist. Temat för predikan var “I love my church”. Har jag någonsin hört en predikan på svenska om hur jag älskar min kyrka?!
Det predikas om kyrkan men kyrkan på armlängds avstånd. Sekulariserade Sverige kan inte hantera att man säger att man älskar sin kyrka.
 Första intrycket av Smyrna international var bra, får gå dit fler gånger när jag kommit hem. Nu måste jag nog sova…Om jag en ska fundera på Hyde Park imorgon…

Stackars mamma och pappa!

Jag har ju bara skrivit på engelska hittills, men det innebär ju att mina föräldrar inte kan läsa inläggen! Inte för att jag tror att de skulle hitta min blog (tipsa dom gärna irl, nu har de ju 20gb/månad att surfa upp!!) men ändå. Kanske ska skriva lite på svenska också.

Jag kom alltså i söndags, har jobbat mellan 04-13 (UK-tid) i princip varje dag, även imorgon. På kvällarna hänger jag på hotellet och kollar på serier eller film. Svårt att hitta på saker varje kväll när man inte känner så många. Min enda kvinnliga kollega i operationsteamet slutar ju nu också, det hjälper ju inte direkt till. Men vi ska försöka hänga på fritiden istället så det blir kul! 🙂 Kanske inte i veckorna för då jobbar hon i London framöver. Mitt första mål är nog att hitta en kyrka. Men det är inte lätt när man inte har en aning om var jag ska börja leta. Om man skulle plugga utomlands så är det ju superlätt att hitta nya vänner i skolan eller i olika föreningar. Inte riktigt lika lätt när man flyttar för jobb.

På lördag är jag ledig…ska kanske åka till Cambridge och träffa en vän, men måste få tag på henne. Har nog fel nummer men hon har skype iaf 🙂 Kanske kan hon bli ledig och möta upp mig i London. Annars så har jag varit på en visning (inget att ha), ska på tre imorgon och hoppas faktiskt riktigt mycket på en av dom. En lägenhet där en kille hyr ut två rum och då en av mina kollegor vill flytta närmare jobbet så tar han det andra isf. Hade varit toppen! Då vet jag ju att jag kan lita på en person i hushållet iaf 🙂 Sen är det en 3-rumslägenhet och till sist ska jag på en visning själv hos en man som vill hyra ut ett rum.

Försöker prata med folk hemma i Göteborg på kvällarna så man inte tappar kontakten eller känner sig så ensam så har du tid en kväll, hör av dig! Har du Skype? Då kan vi ha videosamtal!!! 🙂

 

Mina tankar om “gift vid första ögonkastet”

Alltså…Detta är ju hur intressant som helst!

Här har vi en massa singlar som väljer att ansöka till ett program. De som väljs ut kommer att gifta sig med en an de andra deltagarna, totalt 6 st. Så vi kommer att få se 3 bröllop.

Jag är så nyfiken på hur alla andra tänker om detta! Mina tankar är all over the place och det är säkert många som kommer tycka att jag har fel och bli provocerade av vad jag skriver. Kommentera gärna!!

Själv är jag förvånad att i dagens samhälle, där allt fokus är på egot, att det kommer ett sånt här program. Här ligger ju fokus på att få en relation att hålla… Det som folk oftast inte gör idag.

Idag går folk generellt in med tanken “Vad kan jag få ut av detta?”. Bara det påståendet säger ju hur egocentrerade vi är. I detta program har de visserligen parats ihop av experter, men det är ju ännu mer intressant att de då kanske inte ens har känslor för varandra. Ändå ska de få det att hålla. Idag känns det som att många lever i konstant flux. Du har en relation, men du binder dig inte för hårt, för tänk om det inte funkar?! Tänk om känslorna dör? Då vill du ju kunna dra; skit i om barnen mår bra eller inte, du mår ju inte bra.

I detta programmet kommer vi få se två personer som har sämsta utgångspunkten. De har inte träffats innan, vet inget om varandra innan. Dessa två ska få ett fungerande liv ihop. De kommer kämpa. Om de får det att hålla, vad säger det om alla andra relationer som brytits upp? För mig så säger det generellt att de kanske inte kämpade nog…

Ja, det finns undantag…men jag tror att det är alldeles för många som idag ger upp för tidigt. Om du varit gift i 5 år men känt att det senaste året så har ni glidit ifrån varandra…är det då inte rättvist att lägga ett år på att försöka hitta tillbaka till varandra? Förutsatt att båda vill…

Men det är det som är grejen!!! Du har ju tagit ett beslut om att du vill binda dig med denna människa! Vad är det som gör att det är ok att gå tillbaka på det löftet/kontraktet? Om vi bryter andra kontrakt idag så får vi antingen böter eller andra straff. Vad är det som är skillnad mellan ett kontrakt om sekretess och ett kontrakt om giftermål? (kommer säkert få en massa kommentarer om lagar hit och dit, men jag tänker moraliskt…)

Jaja, som sagt, tankarna är all over the place, men de är mina tankar.

Åh! Jag blir så trött!!!

Nu är drevet igång igen. Bara för att man är mot abort så verkar folk tycka att man inte får ha någon åsikt eller ta något ställningstagande i någon annan fråga! Läste just denna artikel på expressen: http://www.expressen.se/debatt/se-upp-for-slipade-abortmotstandare/ . Här argumenterar Jenny Sonesson att denna länge planerade prisutdelning inte borde fått planerats för att de som skulle ge ett pris till Drottning Silvia för hennes jobb mot trafficing m.m, den organisationen är mot abort. Får man inte tycka att det är dåligt med trafficing om man är mot abort?! Var ligger hennes problem?! Är inte allt arbete mot trafficing bra, eller finns det ett bra sätt och ett sämre sätt, beroende på vad man tycker i övrigt? Jag börjar bli trött på att alla kastar orden “vi gillar olika” omkring sig som om det vore självklart när det inte är det i praktiken ändå sen, när det väl kommer till kritan. Bara för att någon har varit med i en annan organisation, som inte alls har med frågan att göra, då ställer vi in! Det är ju detta som har hänt. Om man tar bort alla namn, alla tyckanden så är det detta som har hänt.

Gillar du olika? Svarar du ja på det, då anser jag att du inte har rätten att säga till andra vad de ska tycka. Du har istället skrivit på att du ska visa andra respekt, oavsett vad de tycker, oavsett var de kommer ifrån, oavsett hur de ser ut. Jag gillar olika, du får tycka precis som du vill, jag kräver inte att du ska tycka som jag, men gillar du olika så bör du enligt mig låta mig ha min åsikt. Vi kan tycka olika och vara vänner ändå!

Ja, gäller även rasism/nazism etc för jag tror på dialog istället för att späda på “vi och dom”-känslan.

Hur kan man vara trött efter en helg?

Jo, man sjunger halva fredagen så rösten blir trött, pluggar halva lördagen innan man träffar en långväga vän, sen sjunger man lite mer på söndagen och tröttar ut både kropp och röst igen, innan man pluggar halva kvällen. Så gör man…om ni nu undrade det. Och nu börjar en ny vecka med massa mer sång! Yey! Trodde aldrig jag skulle bli less på att sjunga, men idag var det tungt! I morgon är det rep med bandet, tisdag är Felicitydag och tack och lov, på onsdag är det ingen vokalensemble! Prisa Gud! Riktigt så illa är det inte, men trött i rösten är jag! 🙂

Annars har det varit en bra helg. Fick höra en relativt ny medlem i församlingen predika för första gången. Väldigt bra! Vi är så välsignade i vår församling med alla möjliga gåvor! Jätteduktiga musiker, många duktiga sångare/sångerskor, jättebra predikanter som verkligen talar från Guds ord.

I fredags sjöng jag alltså. Det har varit kulturnatta här i Göteborg och min församling har en tradition att ha en konsert denna kväll. Så även i år. Det var 5 sångare och 5 musiker och vår musikledare som gjorde både och. En häftig samling låtar och namnet var även det lite utstickande; “Hur man blir odödlig, en konsert om döden och odöden.”

Vill dela med mig av musik som jag lyssnar på mycket nu det sista som jag bara älskar!!! Pentatonix med Rather be!